sandraskriver

Har ju sovit hemma hos mamma den här helgen. Imorse hittade jag en av mina, eller Emmas (jag minns inte) gamla nallar. Jag kommer så väl ihåg hur jag hade såna extremt blandade känslor kring den där nallen. På ett sätt älskade jag den och på ett sätt hatade jag den. Nallen var enligt mig missbildad och inte alls söt eller gullig. Nosen på nallen är helt intryckt och jag kommer ihåg hur gärna jag ville att nallen skulle vara söt. Jag kunde helt plötsligt gå fram till nallen och dra den i nosen helt hysterinskt för att den skulle sticka ut och bli normal som alla andra nallar. Dock var detta lönlöst då nosen bara var kvar i sitt intryckta missbildade tillstånd. Varje gång jag inte lyckades att få nosen att sticka ut blev jag besviken och ledsen för nallens skull. Stackaren skulle aldrig få vara söt i andras ögon utan alltid ses som den onormala och fula teddybjörnen.